Enkel volangkjol med resårlinning.
Det här är en steg-för-stegbeskrivning till att sy en
enkel volangkjol. Kjolen består egentligen bara av ett antal
rynkade volanger som är sammansydda, så något
mönster behöver du inte.
Angående resårlinningen:
Jag brukar använda en speciell linningsresår (kallas
"muddresår" ibland) och det är den resårtypen som
är
avbildad i beskrivningen. Linningsresår har en rynkad kant
på ena sidan. När man sträcker resåren blir den
rynkade
kanten plan och kan lätt sys fast mot tyget. När man
släpper efter på resåren rynkar sig kanten igen.
Kanten är glesare vävd än resten av resåren och
ger en mjukare söm än vanlig resår hade gjort. Dessutom
får man en väldigt slät och prydlig linning med den
här resåren.
Man
kan göra samma sak med vanlig resår, men det blir en lite
hårdare söm och risken att resåren inte går
tillbaka ordentligt när man sytt sömmen är större,
så det är lämpligt att ta lite kortare resår
än man tror sig behöva i så fall. Vanlig resår
brukar dessutom
vara lite hårdare över lag än linningsresår.
Angående måttagning:
Jag använder några färdiga mått som exempel i den
här beskrivningen. Sömsmån (1cm) och
fålltillägg (2cm) är redan medräknade och den
färdiga kjolen blir 47cm lång och lite knappt 3m vid om man
använder ett tyg på 150cm bredd. Med ett tyg på 140 cm
bredd blir fållvidden strax under 280cm istället.
Du kan själv ändra måtten på kjolen efter behag.
Du kan dessutom leka med antalet våder i varje volang och med
antalet volanger. Du kan ändra volangernas höjd och vidd i
förhållande till varandra för att få kjolar med
olika form.
Utöver det behöver du ditt midjemått och din stussvidd.
Du behöver:
- Symaskin som klarar raksöm och sicksack. En bred, bindande
elastisk söm är också bra att ha, men inte absolut
nöndvändig.
- Manual till maskinen.
- En ny, vass symaskinsnål som passar till ditt tyg.
Universalnål i storlek 80 funkar till det mesta. Är du
osäker, så ta med en provbit av ditt tyg till
sybehörsaffären och fråga efter lämplig nål.
- När du ändå är där (med ett
tygprov) så köp dig en bra symaskinstråd i
rätt färg till tyget, ifall du inte råkade ha en hemma.
- Du behöver förstås också tyg. Du kan
använda nästan vilka tyger som helst till en sån
här kjol, men är du helt grön, så satsa på
ett tunnt vävt bomullstyg i någon färg du gillar. Det
är lätt att sy i och lätt att rynka. Det går
åt 90cm av ett tyg på 150cm bredd om du följer
måtten i beskrivningen.
- Linningsresår i valfri bredd och färg. Du behöver
något mindre än ditt midjemått.
- Du behöver dessutom sax att klippa med, skräddarkrita
(eller motsvarande) att markera med, måttband att mäta med,
knappnålar att nåla med samt en större öppen yta
att vara på. God belysning är ett plus i kanten.
- Lite tålamod är också bra att ha och en extra
bonus är att ha någon man kan springa och skryta för
när plagget är klart.
Du behöver inga förkunskaper för att följa den
här beskrivningen, utan den ska innehålla allt du
behöver lära dig vad gäller själva sömnaden.
Men du behöver kunna din symaskin bra nog för att veta hur du
ändrar olika inställningar utan att ha sönder
något. Har du ingen kunnig till hands kan du alltid läsa
igenom symaskinens manual så löser du nog det mesta på
egen hand.
Mått och tillklippning:
Eftersom kjolen bara består av rekangulära våder
behöver du som sagt inget mönster, utan du kan mäta och
rita direkt på tyget. Kjolvåderna klipps med följande
mått:
1. En gång tygets bredd x 20cm
2. En och en halv gång tygets bredd x 20cm
3. Två gånger tygets bredd x 15cm.
På tyget kan det ritas ut såhär:

Dom blå och rosa remsorna är våderna till volang 1 och
2. Dom gröna är till volang 3. Det gula är spill.
När du är klar mäter du en gång extra och sen
klipper du isär remsorna.
Fyra sömnadsmoment du behöver behärska för att
sy den här kjolen:
Har du redan dom grundläggande sömnadskunskaperna som
behövs kan du hoppa över den här sektionen och hoppa
direkt till nästa del. En del av det här är upprepningar
från andra sömnadsbeskrivningar, så ser det bekant ut
så är det inget att grubbla över.
1. Överkasta kanter.
Att överkasta kanter med sicksack (att "sicksacka") gör man
för att tyget inte ska repa upp sig. Det är absolut
nödvändigt att göra om man vill ha ett plagg som
tål att maskintvättas. Dessutom hjälper det till
att hålla arbetet prydligt och sömsmånerna skarpa nog
för att man ska kunna styra efter dom när man syr. Sicksacken
ska helst binda om tygets kant, den ska inte sys en bit in på
tyget.

2. Bindande sömmar.
I dom flesta vävda tyger använder man vanlig raksöm som
bindande söm. Dom bindande sömmarna är det
som håller ihop plagget. Är man nogrann när man klipper
ut sina delar och ser till att få en jämnbred
sömsmån överallt kan man styra efter
sömsmånen och på så sätt få en rak
och exakt söm. I det det här exemplet använder vi 1cm
sömsmån. Titta på stygnplåten på din
maskin (plåtbiten som sitter på friarmen under
pressarfoten, den som nålen går ner igenom) så har du
sannolikt ett antal linjer som är markerade med siffror. Siffrorna
motsvarar antalet cm från nålens mittposition. Det
innebär att om du sätter tyget i maskinen och lägger
tygets kant utmed encentimeterslinjen och fortsätter följa
den linjen noga när du syr så kommer sömmen hamna just
en centimeter från kanten.
I början och slutet av varje söm måste man fästa
tråden. Det gör man genom att backa ett par stygn i
början och slutet av sömmen. När du har fäst kan du
klippa av trådarna nära tyget utan att behöva vara
rädd att sömmen går upp.

3. Fållar.
Fålla gör man för att plagget ska få prydliga och
hållbara kanter. Det går till så att man viker in
kanten två gånger och syr en söm som håller
inviket på plats. I den här beskrivningen rekommenderar jag
ett fålltillägg på 2cm. Man viker först in en
centimeter mot avigan, tycker man det behövs kan man pressa ner
inviket med strykjärn så att det stannar på plats och
får ett skarpt
veck. Sen viker man ytterligare en gång mot avigan så att
tygets traskant göms inuti inviket. Återigen kan man
pressa ner det så att det ligger på plats om man tycker det
behövs. Ofta räcker det att bara nåla inviket på
plats, men framförallt när man fållar snäva kurvor
som hals- och ärmringningar kan strykjärnet vara till stor
hjälp. Ett annat knep man ofta använder när fållen
svänger mycket är att jacka kanten. Man klipper
små korta jack in i den delen av fålltillägget som
bildar det första inviket. Har man 2cm fålltillägg
klipper man alltså inte djupare än 1cm. Jacken gör att
inviket lättare formar sig efter kurvan.
När inviket är på plats så syr man fast det med
raksöm. Enklast är att göra det från avigan.
Många pressarfötter är formade så att det finns
ett antal markeringar man kan följa. Välj en markering som
låter dig sy så nära vikningen som möjligt.

4. Rynka
Rynka gör man i flera steg. Först syr man två
parallella
rynksömmar längs den kant som ska rynkas. Man använder
vanlig raksöm, men man ökar stygnlängden till 5-6mm,
precis som när man syr en tråckelsöm.
Sömmarna ska inte fästas.
Sedan drar man i undertrådarna i ena änden. Man drar i
båda sömmarnas undertrådar samtidigt, så att
rynkorna bli jämna och fina. Man fortsätter att skjuta ihop
tyget och dra i trådarna tills man får önskad
längd. Då knyter man ihop undertrådarna med respektive
övertråd, så att rynktrådarna blir låsta.
Efter det fördelas rynkorna jämnt på stycket, som sen
är färdigt att sys fast mot något annat med vanlig
raksöm (glöm inte att ställa tillbaka
stygnlängden). När det rynkade partiet är fastsytt
behövs rynktrådarna inte längre och kan sprättas
bort.

Sy kjolen:
Börja som vanligt med att överkasta alla kanter.
Volangerna:
Sy ihop de olika volangerna (räta mot räta) längs
kortsidornas våder så att du får tre olika stora
ringar.
Kjolen sys nu nedifrån och upp.
Skarvsömmarna på volangerna ska placeras såhär:

Bildens övre halva motsvarar kjolens baksida. Sömplaceringen
är alltså
gjord på ett sådant sätt att inga av skarvarna syns
framifrån när
kjolen bärs. Inte heller sitter några av skarvarna mitt
för varandra.
Om man placerar flera skarvar direkt ovanför varandra så
dras blicken
lättare till dom, så när det går bör man
undvika det.
Tips: Märk volangerna i
förväg
innan du börjar rynka. Markera var dom olika sömmarna ska
hamna och
eventuellt en mittemellanmarkering här och var. Det är mycket
enklare
att göra det innan man börjar rynka och det blir lättare
att fördela
rynkorna jämnt om man har ett par stämmärken.
Fålla ena långsidan av volang 3. Sy rynktrådar
längs den andra kanten. Rynka kanten och fördela rynkorna
jämnt tills den rynkade kanten passar mot nederkanten på
volang 2. Nåla räta mot räta så att den rynkade
och den släta kanten ligger jämnt.
Sy fast volang 3 mot volang 2. Sy rynktrådar längs den fria
kanten på volang 2, rynka och passa in den mot nederkanten av
volang 1.
Nåla och sy fast volang 2 mot volang 1, precis som du gjorde med
volang 3 och 2.
Sy rynktrådar längs överkanten på volang 1 och
rynka den tills måttet motsvarar din stussvidd. Vräng kjolen
rätt.

Resårlinningen:
Mät ut hur lång resår du behöver ha.
Den bör vara något kortare än ditt midjemått.
Dels kommer resåren töja sig en aning när du syr och
dels så behöver du tillräckligt med spänst
för att resåren ska klara av att bära kjolens vikt.
Pröva för säkerhets skull så du säkert kan
töja den tillräckligt för att få den över
baken.
Ställ in din symaskin på en bred elastisk söm, helst en
som både binder
och överkastar i ett moment, och sy ihop resårens
ändar. Har du ingen
sån söm på din maskin fungerar det med en tät
trestegssicksack. Osäker? Läs i symaskinsmanualen igen,
där bör du kunna hitta vilka sömmar din maskin kan sy,
vad dom är lämpliga till och hur du ställer in dom
på just din maskin.
Lägg nu resåren utanpå kjolens rynkade överkant,
så att den ligger räta mot räta och med den
vågiga kanten utmed kjolens rynkade överkant. Nåla
ganska tätt och se
noga upp så att du får rynkorna jämnt fördelade
runt
om. Resåren är mycket kortare än kjolens rynkade kant,
men det är helt i sin ordning. Resåren ska töjas medan
du syr den och kommer dra ihop den sista vidden i kjolen när du
är klar.
Behåll inställningarna för den breda elastiska
sömmen.
Lägg kjolen med resåkanten uppåt i maskinen och
fäst med några stygn. Spänn sedan resåren
framför pressarfoten, så att resårens rynkade kant
slätas ut och sy så att sömmen binder precis i
innerkanten på resårens rynkade kant. Eventuellt
måste du hålla emot lite bakom pressarfoten också,
så att inte resåren vill dra tyget fel när
pressarfoten lyfts mellan stygnen. Ta det lugnt och försiktigt
bara så går det bra. Är du osäker kan du alltid
prova lite på en spillbit först.

När du kommit varvet runt så fäster du noga och klipper
av trådarna, precis som vanligt.
Sprätta bort rynktråden, så är du klar.
