Det här är det viktigaste
steget och det enda som du inte bara kan läsa om hur du ska göra
det utan faktiskt måste göra för att kunna följa
resten av stegen.
Mönsterkonstruktion är en hel
vetenskap, men man behöver ingen avancerad utbildning för
att greppa grunderna och göra sig några enklare fungerande
mönster och man kommer långt med några få
enkla grundmönster i bagaget.
Eftersom fokus ligger på söta klänningar är det ett klänningsliv som är det första mönstret vi ska göra.
Du behöver ett måttband, en spegel, papper, penna, mönsterpapper, en sax som du kan klippa i papper med, en textilsax och något billigt tyg att sy provplagg i.
Ta på dig dom underkläder
du tror att du oftast kommer använda under dina klänningar
och ställ dig framför spegeln med måttband, papper
och penna till hands.
Ta följande mått och skriv ner
dom tydligt på pappret:
Livlängd
fram:
Bystdjup:
Övervidd:
Bröstmått:
Midja:
Rita upp en skiss på hur ditt
mönster ska se ut. Det behöver inte vara så noggrant
eller skalenligt, bara tydligt nog för att du ska se vilka mått
som ska hamna var. Håll dig i närheten av spegeln medan du
gör det här, ifall du behöver dubbelkolla något,
eller komplettera med något annat mått.
Så här
placeras måtten ut på skissen:
Livlängd
och bystdjup förs helt enkelt över till mönstret
oförändrade. Övervidd och bröstmått delas
på två (du ritar ju bara upp halva mönstret) och
resultatet ska gå jämnt upp med måtten på
mönsterdelarna.
Midjelinjen delas här på åtta
lika delar. Fyra av dessa ritas ut på mönstret enl. dom
gröna linjerna ovan. Anledningen till att dom här delarna
ska vara lika långa är att förenkla
mönsterkonstruktionen av kjolen, men det kommer vi till. När
du är nöjd med din skiss för du över alltihop
till mönsterpappret. Nu är det viktigt att mäta noga
och komma ihåg vilka mått som hör till vad, men med
din skiss som stöd är det inte så svårt.
Ärmhål
och halsringning kan vara lite småknepiga att få till,
men du kan ta ett befintligt plagg du har liggande hemma och rita av
för att få något att utgå ifrån om du
tycker det är svårt. Man brukar göra ärmhålet
fram lite djupare ringat än ärmhålet bak. Samma sak
med halsringningen, även om du vill ha en väldigt hög
ringning så bör framstycket vara djupare ringat än
bakstycket.
När du är nöjd med
ditt mönster klipper du ut det.
Lägg ut tyget du tänker
använda till provplagget. Vik det dubbelt och nåla fast
mönsterdelarna så att mittbaklinjen ligger mot den vikta
kanten. För att underlätta provning så sys
provplagget öppet fram. Klipp ut delarna med din textilsax och
glöm inte att lägga till sömsmån.
Sicksacka
delarna på maskin och sy sedan ihop delarna räta mot räta.
Börja med inprovningarna och sen syr du axelsömmarna och
sidsömmarna.
Ta på dig livet och ställ dig framför
spegeln igen. Nåla ihop framkanterna och se hur det hela
sitter. Om något behöver ändras, notera det på
din skiss. Mät direkt på provplagget medan du har det på
dig, eller markera det du vill ändra med skräddarkrita och
mät när du tagit av dig plagget, vilket du tycker är
enklast.
Sätt dig vid symaskinen igen och gör dina
ändringar.
Gå tillbaka till spegeln och prova igen. Håll
på så tills du är helt nöjd. För sedan
över alla ändringar till ditt mönster eller gör
helt enkelt ett nytt mönster där alla ändringar redan
är gjorda, vilket som blir enklast för dig.
Vanliga saker som kan behöva
justeras:
Vinkeln på axelsömmen:
Beroende
på om du har raka eller sluttande axlar kan du behöva
sänka eller räta upp axelsömen. Enklast är att ta
på sig sitt provplagg ut och in och helt enkelt nåla in
axelsömmen tills den sitter bra. Har man väldigt mycket
rakare axlar än mönstret har plats för kan man få
skarva på lite. Då sprättar man upp axelsömmen,
lägger in en extra bit tyg och nålar fast den. Sen tar man
av sig provplagget och lägger det platt på golvet. Skarva
på en bit mönsterpapper med motsvarande mått på
ditt mönster.
Glapp i ärmhålet:
Har
man fyllig byst kan det hända att det är svårt att
forma provplagget efter sidorna av bysten bara genom att justera
inprovningen som den ser ut nu. För att justera detta så
tar du på dig provplagget ut och in. Sedan ställer du dig
framför spegeln och viker noggrant bort överflödet ut
mot ärmhålet och nålar det du vikt bort på
plats. Vecket måste börja vid bystens högsta punkt
och alltså möta den gamla inprovningen.
Ta av dig
provplagget igen och sprätta upp framstyckets inprovningar. Lägg
ut det hela platt på golvet och låt inprovningarna öppna
sig. Du kommer att se att nederkanterna på framstycket inte
längre går i linje med varandra, detta är helt i sin
ordning. Rita ett nytt mönster till framstycket efter hur
framstycket på ditt provplagg ser ut nu.
Grattis. Du har nu ett basmönster
till ett klänningsliv. Men för att det ska bli en klänning
av det hela behövs det ju en kjoldel också.
Vi ska göra
ett grundmönster till en enkel klockad vådkjol som du kan
kombinera med ditt klänningsliv.
Plocka fram dina mått
och skissen du gjorde inför livmönstret.
Utöver det
som finns där behöver du veta hur lång du vill ha
kjolen. Ställ dig framför spegeln med måttbandet till
hands och titta och mät dig till en lämplig längd.
Mellan 40 och 50cm är rätt normalt och lagom till den här
typen av kjol och det är något i den storleksordningen vi
räknar med här för exemplets skull, men du kan
egentligen göra den hur kort eller lång du vill.
Dessutom
behöver du veta den totala fållvidden på kjolen. För
exemplets skull föreslår jag en fållvidd på
240cm, men precis som med längden kan du egentligen göra
den hur snäv eller vid som helst.
Midja:
Kjollängd:
Stussvidd:
Midja-Stuss:
Mönstret
kommer att bestå av åtta likadana delar. Du behöver
naturligtvis bara rita upp mönster för en av dom, alltså
för en åttondels kjol. Så dela midjemåttet med
åtta (eller titta på skissen och måttagning för
livet där du har delat midjemåttet just på det här
viset) och gör samma sak med stussvidden och fållvidden.
Rita
en skiss av mönsterdelen till vådkjolen och skriv in alla
mått precis som du gjorde med livmönstret. Det hela ska se
ut något i den här stilen:
För att
du ska kunna sammanfoga kjolen och livet snyggt är det viktigt
att midjemåttet stämmer mellan livet och
kjolen.
Stussvidden behöver du egentligen bara för att
försäkra dig om att kjolen verkligen är vid nog över
baken. Om du inte gör en väldigt snäv kjol är det
oftast inget problem. När du märkt ut alla måtten och
är nöjd med dom så för du över det hela
till mönsterpappret. Man brukar runda nederkanten och
midjekanten en aning för att ge en jämnare övergång
från våd till våd när man syr ihop det hela
sen. Det är viktigare om kjolen är väldigt vid, på
snävare kjolar kommer man ofta undan utan att forma kanterna
alls.
Klipp ut ditt
mönster.
Nåla och klipp åtta likadana delar i
tyg. Sicksacka kanterna och sy ihop delarna räta mot räta.
Lämna en sprund på runt femton cm längst upp mellan
två av våderna för att du ska kunna komma i kjolen.
Ställ dig framför spegeln, nåla ihop sprundet och mät och markera ev. ändringar precis som du gjorde med livet. Överför ev. ändringar till mönstret.
Grattis, nu har du ett grundmönster till en kjol också. Tillsammans med livet kan du sy en klänning av det om du vill. Eller så kan du direkt vidare och modifiera ditt mönster efter din egen design.